Uppsala, here we come! | OCD.

God morgon allesammans!

Haha, jag har typ inte sovit nånting, tihi (a) Men jag ska ändå till Uppsala tillsammans med Carro baby idag, och vi ska bada o hälsa på en barndomskompis till henne och sen sova där, aaaasnice! Sitter och planerar lite saker som jag ska ha med mig upp dit då, och lyssnar på hög musik och ska snart börja laga något o äta och börja fixa mig. Men jag vet inte vad faan jag ska äta, haha. Tror jag ska fixa lite potatisgratäng, lite kött och beanaisesås(haha ingen aning om hur det stavas:$?). Tog en lååång dusch alldeles nyss, var ganska frusen!
Och idag boys and girls, så ska jag börja med min idé! Ska införskaffa några saker jag behöver, sen börja med den idag i Uppsala, så får jag skriva om den imorgon. Men jag är bara rädd att den ska krocka lite med min OCD, haha.
För er som inte har förstått det från bloggens titel, ''confessions of an OCD mind'', så har jag OCD. Och för er som inte vet vad OCD är för nått så är det som ett sorts syndrom. Det står för Obsessive Compulsive Disorder, men ett enklare ord för det är tvångssyndrom. Jag har stark OCD, och jag skäms inte för det, därför heter min blogg så eftersom det är en sjukt stor del av mitt liv, jag får leva med det 24/7 och jag har vant mig vid det. Det är ingen big deal för mig liksom. Men det kan bli riktigt jobbigt ibland.
Jag orkar inte berätta så mycket om vad det är här nu, men jag har så kallade tvångstankar, som att jag måste göra vissa saker ett visst antal gånger för att det ska kännas bra, och jag måste göra vissa typ ritualer för att allt ska kännas rätt, och gör jag det inte mår jag asdåligt.
Det värsta med den här ''sjukdomen'' är att jag får tankar som att något kommer hända någon som står mig nära, att nån ska dö eller vara med om en olycka eller något liknande... Det är det jag lider mest av, och då måste jag göra vissa grejjer för annars så känns det som att det kommer hända :/ Jag har försökt låta bli, men det går inte. Och ibland när jag får sånna tankar, speciellt med vissa personer som tex pojkvännen eller mina vänner (som inte ringer mig stupikvarter för o höra att allt är okej med mig haha som min familj) så måste jag ringa den personen för o se till att han/hon är okej. Att ingenting har hänt. Och svarar den personen inte så får jag ibland panik... Det suger, för det är ju inte bara jobbigt för mig liksom.
Men det är inte alltid så som tur är! Oftast kan jag bara ha kul (med mina tvångstankar, haha) och umgås normalt, men speciellt när jag är ensam får jag sånna där tankar som att något kan ha hänt... Jag kan inte förklara varför, för jag har ingen aning om varför jag får sånna tankar!

Men nu vet ni varför min blogg heter som den gör! Och jag skäms inte över det ett dugg, för jag blir inte mindre normal i skallen för det, jag är precis som alla andra, inte asocial eller helt överdrivet cp, utan jag gör bara vissa grejjer som andra kanske tycker är lite konstigt haha, men det är jag och jag kommer alltid att vara så!
Är det någon som vill veta mer om OCD, så är det ju bara att gå in på Google o söka på just OCD så kommer det upp en massa.

Ha en sjukt trevligt dag nu, så hörs vi! :)




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0